Med friskare arbetsplatser mår kommunverksamheten bättre.
Att ligga högt i sjukfrånvaro jämfört med landet i övrigt, det är ett problem för en arbetsplats och för medarbetarna där. Det gör både Nyköping och Oxelösund. Detta i en sammanställning av den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen inom kommuner och regioner som Dagens Samhälle nyligen presenterade.
Alla kommuner är inte med i statistiken. Gnesta saknas exempelvis, men de allra flesta ingår. Nyköping har där de nionde högsta sjuktalen i landet. Oxelösund delar tiondeplatsen med Leksand. Lägst sjukfrånvaro av de sörmländska kommunerna har Trosa samt Eskilstuna, även om de inte ligger lägst nationellt sett.
Det här handlar om kvaliteten på offentliga tjänster – och om goda arbetsplatser. Allt det som de flesta skattebetalare sannolikt anser sig betala en tämligen hög skatt för. Därför är det ingen fjäder i hatten att ligga i Sverigetopp vad gäller sjukfrånvaro. Såväl Nyköping som Oxelösund behöver få ned, eller åtminstone kraftfullt motverka en ökning av antalet sjukdagar för de anställda. Försäkringskassan har nog att göra ändå.
Sett till hela landet ökade sjukfrånvaron för anställda i kommuner och regioner under 2022 jämfört med 2021. Frånvaron för kvinnor är högre än motsvarande för män. Betydligt högre, som Caroline Olsson formulerar det. Hon är chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen inom SKR, Sveriges kommuner och regioner. Risk för fler sjukdagar har också ett jämställdhetsperspektiv.
Kommunernas ansvariga för att stärka medarbetarhälsa och få till mer hälsosamma arbetsplatser har att göra, vilket också framgår av SN:s nyhetsrapportering (10/4). Redan förra året markerade Nyköpings kommundirektör Mats Pettersson i SN att sjukfrånvaron var för hög. Under 2022 steg den sedan med 1,8 procentenheter.
Om vi talar pengar är det kostnaderna för sjukfrånvaron i trakterna av 49 miljoner, bara i Nyköping. Med Oxelösunds 11 miljoner är det närmare 60 miljoner totalt. Vad som är en rimlig nivå är ett rörligt mått, men att ligga under medelkostnaden i riket bör vara en målbild.
När Katarina Högström Hadfy, personalchef i Nyköpings kommun, talar om hållbara arbetsplatser är det just det som står på spel. För den som ofta blir sjuk på jobbet, eller att jobbet sliter så pass att det driver upp sjukfrånvaron, är det ohållbart. Både sett till den egna hälsan och till möjligheterna att utvecklas och komma till sin rätt på jobbet. I detta kan de folkvalda, inte minst oppositionen, ta ansvar för att ställa relevanta frågor, följa upp och pusha på.
För sjuktal är mer än smittor och förkylningsfrånvaro. Det handlar ibland också om arbetsmiljöer, om skadlig fysisk stress, utmattande arbetsmoment, dåliga scheman och mer psykosociala faktorer. Det gäller att identifiera de arbetsmoment eller miljöer där arbetsrelaterade sjukdomar eller höjda smittrisker driver på sjuktalen.
Skånska Vellinge och Åstorp, värmländska Torsby och norrbottniska Arvidsjaur har de lägsta sjuktalen i landet. Hälsa är färskvara, men hälsofrämjande insatser kan få till en något längre hållbarhet.