Vartannat företag med anställda har blivit utsatt för brott under de senaste fem åren. Färre företagare anser att polisens närvaro är tillräcklig för att skapa trygghet, jämfört med 2017. Ännu färre företagare, 14 procent, anser att kommunens brottsförebyggande arbete är trygghetsskapande. Inte nog med det, anmälningsbenägenheten – att gå till polisen och anmäla brott – minskar.
Det är en besk cocktail som Företagarna serverar sin rapport Brott mot företagare 2022. De vanligaste brotten som drabbar företagssektorn är stölder, blufffakturor, it-brott och bedrägeri. En del kriminalitet är internationell eller transnationell, annat är lokalt. Problemen är kända, men själva summan för företagarnas del behöver få större uppmärksamhet.
Det här skadar brett.
Den som läser sin lokaltidning behöver inte leta länge för att hitta näraliggande exempel, ofta stölder och inbrott, men också bluffakturor och cyberangrepp. Det går inte bara att förvänta sig att svenska företagare ska lägga en allt större andel av sina resurser för att skydda sig mot brott, om inte en motsvarande ansträngning görs också från politikens och polisens sida. En serie av nedlagda förundersökningar kan få även en härdad företagare att misströsta och fundera över om det är värt att polisanmäla.
"Den bistra verkligheten är att det anmäls så många inbrott att vi måste prioritera våra resurser, skulle vi åka på alla inbrott hade vi inte gjort annat", som Björn Öberg, presstalesperson på polisregion Öst, förklarade för SN nyligen.
Problembilden är uppenbar, lösningen inte lika given.
När Moderaternas partiledare Ulf Kristersson besökte Nyköping i veckan var det med ett vallöfte om fler poliser. Numerär spelar förstås roll. Men det handlar också om var polisen befinner sig. Det finns platser och orter som alldeles för sällan ser polis i vardagen.
Enligt Företagarnas rapport är det ofta företagare på landsbygden som inte ser en ”poäng med anmäla”. Så här står det: ”Även om de flesta brottsanmälningar sker digitalt på Polismyndighetens hemsida krävs det ibland att polisen genomför en fysisk brottsplatsutredning, vilket givetvis försvåras om närmaste polispatrull befinner sig flera timmars bilfärd bort från det utsatta företaget.”
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) får i detta en riktad känga för att han nyligen påstod att brottslighetsproblemet främst handlar om segregerade områden i stora städer. Företagen märker av något annat. Allt är inte urban gängkriminalitet.
För att minska företagarnas känsla av utsatthet behövs sannolikt en solfjäder av insatser. Polisiär närvaro är en faktor. Andra funktioner kan göra läget bättre, allt från enklare anmälningsformer och snabbare hantering, till insatser för ökad uppklarningsgrad och betydligt striktare kontroller på vad som forslas ut via gräns och tull. Företagarna vill se en satsning på bättre kartläggning och uppföljning av brott som drabbar företag – på nationell, såväl som lokal nivå. Gemensamma kunskapsunderlag underlättar för att nå faktiska resultat.