"Det går inte att skrika att skolan är underfinansierad när vi har verksamheter som inte har budgetdisciplin", säger kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S).
Det finns inte tillräckligt med pengar för att driva så bra skola som politikerna har lovat, tycker Vänsterpartiets ledamot i barn- och utbildningsnämnden, Per Sicking. Han anser att det rör sig om underfinansiering och att det måste skjutas till mer pengar.
– Senaste prognosen i delårsrapporten är minus 13 miljoner, säger Per Sicking och påpekar att de hittills tio miljoner som skolan redan gått back fram till augusti i år, inte går att rädda upp under årets sista månader.
Men att budgeten sprack handlar inte direkt om underfinansiering, enligt barn- och utbildningsnämndens ordförande, kommunalrådet Linda Lundin (S).
– Det går inte att skrika att den är underfinansierad när vi har verksamheter som inte har budgetdisciplin, säger hon.
Enligt Linda Lundin (S) finns det flera orsaker bakom miljonunderskottet, bland annat att det gjorts investeringar för pengar som inte längre finns till hands. Men också utökade kostnader för bland annat skolskjuts och inköp.
– Vi får inga tillskott från staten för corona längre och det gör att vi står med högre kostnader än vad som kan finansieras, säger Linda Lundin som tycker att utspelet om underskott är något populistiskt.
En anklagelse om populism rimmar dock inte rätt, tycker Per Sicking.
– Förvaltningens egen elevpengsutredning som Linda Lundin beställt och godkänt visar att skolans budget behöver höjas med åtta till nio miljoner för att säkerställa en hållbar organisation, säger han.
Enligt Linda Lundin så kräver situationen först och främst ett ekonomiskt ansvar.
– Vi är överens i frågan om mer pengar till välfärden, men nu befinner vi oss i en situation där vi måste kunna ta ansvar för den budget som lagts och det har varit bristfälligt under året, säger hon.
Vänsterpartiets Per Sicking har tidigare föreslagit att Gnesta kommun skjuter till åtta extra miljoner kronor till skolan, men fick nej.
Att jobba med den budget som finns till räcker inte, enligt Per Sicking, som tidigare fått nej på ett förslag om mer pengar.
– Till slut måste man välja att antingen skjuta till pengar eller göra nedskärningar. Men tendensen har varit att de styrande partierna skjutit problemet framför sig, säger han.
Linda Lundin konstaterar att arbetet med att få budgeten i balans har pågått under flera år, men att det nu finns rätt verktyg för att lyckas.
– Jag känner att vi verkligen har de rätta förutsättningarna för att säkerställa en god resursfördelning samtidigt som ett ekonomiskt ansvarstagande. Arbetet fortlöper, säger hon.