Åsa Ingårda tycker att politikerna glömmer bort landsbygden.
Under 2000-talet har kommunens befolkningsmängd ökat med 7 528 personer. Tillväxten är koncentrerad till centralorten, som har växt med hela 7 290 invånare. Övriga kommunen – tätorter och landsbygd – har alltså växt med resterande 238 invånare, något som tidningen berättat tidigare.
För Åsa Ingårda – som tidigare varit lokalpolitiker men på senare år har engagerat sig i landsbygdsfrågor utanför politiken – bekräftar siffrorna från kommunens senaste befolkningsrapport det som hon upplever är ett ointresse från politikens sida.
– Det pratas mycket om förtätning av centralorten. Det verkar vara det enda som politikerna har för ögonen. Vi på landsbygden glöms ofta bort, säger hon.
Som exempel tar hon upp den översiktsplan för Nyköping som nyligen har varit ute på samråd. Där pekas flera områden i centralorten ut som intressanta för förtätning. En del mindre tätorter nämns men just Runtuna och Råby är en stor vit fläck i översiktsplanen, berättar hon.
– Det tas en otrolig mängd initiativ i till exempel Runtuna och Råby men det är inte tack vare politiken, utan snarare trots politiken. Tack och lov finns det en enorm kraft på vår landsbygd. Men den borde tillvaratas bättre.
Sara Pettersson trivs utmärkt med livet i en av kommunens mindre tätorter. Hon flyttade till Runtuna så sent som i oktober och har inte någon längtan tillbaka till centralorten.
– Det är fantastiskt här. Alla är hjälpsamma. Det finns en närhet och en gemenskap här som är fin, säger hon.
Vad tänker du om att Runtuna har tappat befolkning medan Nyköping växer?
– Jag tänker att det är synd om dem som missar det här.
Viktor Persson är en annan nyinflyttad Runtunabo. Egentligen ville han och sambon flytta ut på riktiga landet men de valde Runtuna med tanke på att deras barn får nära till skola och dagis. Han är övertygad om att hela Nyköping blir fattigare om inte landsbygden tillåts leva.
Ett av de första projekten i det nya boendet blir att bygga ett staket, berättar Viktor Persson.
– Jag tycker att coronaepidemin har visat att det behövs en levande landsbygd. Det gå inte att tränga ihop sig i städer hur mycket som helst och vi behöver en landsbygd som producerar mat, säger han.
En annan tätort som tappat befolkning under 2000-talet är Nävekvarn. Orten har drabbats av några tunga besked under dessa år, som när bruket stängde 2010 och som när Coop i början på året meddelade att de slår igen den lokala butiken, berättar Lars Waern, som är engagerad i Föreningen utveckling Nävekvarn (FUNQ).
Men han är optimistisk inför framtiden och tycker att politiken i Nyköping har visat god vilja att försöka hitta lösningar.
– När affären stängde engagerade sig kommunen i arbetet att försöka hitta en ny handlare, och det lyckades. I augusti öppnar butiken igen. Sedan ökar Nävekvarn om man tittar på siffrorna från det senaste året, säger Lars Waern.
Varför är det viktigt med en levande landsbygd?
– Om man drar det till sin spets kan man fråga sig om vi vill ha en landsbygd där buskar och snår tar över. Nej, jag tror inte ens stadsborna vill ha en död landsbygd. Det skulle ingen må bra av.
En åtgärd som skulle bidra till tillväxt på landsbygden är byggandet av hyresrätter i de mindre tätorterna, anser både Åsa Ingårda och Lars Waern. I dag bor många äldre kvar i sina hus, trots att de hellre skulle bo i en lägenhet på sin hemort.
– Då skulle hus kunna frigöras för barnfamiljer som gärna vill flytta ut på landet, säger Lars Waern.