Den ena malen som Emil Appelvist hittade i ån var 170 lång. "Och jävligt tung! Jag fick ta den på släp bakom båten"
På lördagen hittade Martin Fall två döda malar på land intill Nyköpingsån. Hur de hamnat där var ett mysterium, och frågan var om det rörde sig om tjuvfiske, men Emil Appelkvist har förklaringen.
– Jag brukar fiska mycket med båt och det händer då och då att jag hittar döda fiskar i ån. För 3-4 veckor sedan var jag ute och gick när jag såg något som jag trodde var en hund som hade drunknat.
Så han hämtade båten och åkte ut till fyndet, som visade sig vara en stor, död mal.
– Jag har kontakter i sportfiskeklubben så jag kontaktade dem och de bad mig att bärga den så att de kunde kontrollera om den var id-märkt.
Malen var så stor, och redan i kraftig förruttnelse, att ta upp den i båten varken gick eller lockade.
– Jag fick ta ett rep runt den och bärga den till land.
Den malen mätte han till 170 cm och uppskattar vikten till 23-35 kilo.
För fyra dagar sen var det dags igen, en ny död mal flöt på vattenytan.
Emil Appelvist hittade båda malarna flytande döda i Nyköpingsån men tog upp dem på land på uppdrag av sportfiskeklubben som ville titta efter id-märkning.
– Jag gjorde samma sak igen, kontaktade sportfiskeklubben och de bad mig bärga även den. Det är därför de ligger på samma plats, för att göra det lätt för dem att hitta den.
Representanter från sportfiskeklubben har varit ute och kontrollerat malarna men de var omärkta.
– Så de har troligen funnits här lokalt en stor del av sitt liv.
Emil Appelkvist tror att kraftverket vid Harg ligger bakom.
– Det är rena köttkvarnen. Flera fiskar, bland annat ålar, kommer ut strimlade eller manglade därifrån kontinuerligt. Troligen har malarna mött sitt öde där. Det är synd att det inte går att miljöanpassa den verksamheten bättre.