Arbetet med att få den gamla reaktoranläggningen i Studsvik friklassad – eller helt befriad från radioaktivitet – är sannolikt en av de längsta och mest noggranna städinsatserna i svensk historia.
Städningen började 2014 och det är Svafo som har hållit i kvastarna. Nyköpingsföretaget avvecklar kärntekniska anläggningar och tar hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen.
– Åtta år av städning är lång tid. Men om vi tittar på liknande arbeten i andra länder har det gått snabbt, sa Johan Flygare, drifts- och anläggningschef på Svafo, när SN besökte anläggningen för drygt ett år sedan.
Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, godkänt städningen och friklassat anläggningen. Det innebär att anläggningens återstående byggnader kan rivas.
För Svafo är friklassningen en milstolpe, anser Anna Wikmark, bolagets vd.
Finns det en risk att arbetstillfällen försvinner nu när projektet är klart?
– Nej, det finns inte någon sådan risk. Våra arbetstillfällen är säkrade under lång tid framöver. Vi befinner oss snarare i en situation där vi behöver nyrekrytera, säger hon.
Sedan en tid tillbaka har Svafo fullt fokus på att ta om hand om det historiska avfallet från kärnforskningsprogrammen.
I dag förvaras avfallet på bolagets område. För att ta hand om avfallet måste en helt ny anläggning byggas. Just nu pågår en förstudie inför projektet.
Kan den nya anläggningen byggas på samma plats som R2 låg?
– Det är ett alternativt. Men det finns andra platser på vårt område som är tänkbara, säger Anna Wikmark.
Under arbetet med R2:an har byggnaderna tömts på 5 000 ton material. Enligt Vattenfall, som är moderbolag till Svafo, har 87 procent av materialet kunnat återanvändas efter en reningsprocess.
– Nu har vi facit från vårt första nedmonteringsprojekt i Sverige och kan konstatera att våra arbetsmetoder är säkra, effektiva och hållbara, säger Christopher Eckerberg, Vattenfalls chef för avveckling av kärntekniska anläggningar och ordförande i Svafo.
Notan på 475 miljoner kronor betalas av fonder som finansieras av kärnkraftsbolagen.
Som namnet antyder var R2 landets andra reaktor. Forskningsreaktorn på Studsviksområdet sattes i drift 4 maj 1960. Drygt 45 år senare – 16 juni 2005 – stängdes den av.
Sveriges första reaktor, R1, var belägen på KTH i Stockholm. Den friklassades på 1980-talet.