Vem bryr sig om EU? Tre lokala kandidater: Därför ska du rösta

Vem bryr sig? Intresset för EU-valet är lågt – förra valet röstade drygt varannan svensk. SN har pratat med tre lokala EU-kandidater och ställt frågan: Varför ska man rösta?

Tre av fyra lokala EU-kandidater: Ann-Marie Eriksson (SD), Martina Hallström (C) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Tre av fyra lokala EU-kandidater: Ann-Marie Eriksson (SD), Martina Hallström (C) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Foto: Thomas Evensson, Alice Gustafsson, Peter Alexis

Nyköping2024-06-03 15:43

Nyheten i korthet

  • EU-kandidater från Södermanland förklarar vikten av att rösta i EU-valet, där endast 55% av den röstberättigade befolkningen deltog 2019.
  • Ann-Marie Eriksson (SD) vill att arbetstidsbeslut ska fattas nationellt, inte av EU, och betonar behovet av att stärka EU:s yttre gränser.
  • Martina Hallström (C) och Lotta Johnsson Fornarve (V) menar att EU främjar samarbete och gemensamma regler, men att vissa frågor bör hanteras nationellt.

– Ingen annan ska bestämma när min bil är för gammal.

Det säger Ann-Marie Eriksson, Nyköping, undersköterska och politiker med flera uppdrag i både Nyköpings kommun och Region Sörmland. Hon är också på 18:e plats på Sverigedemokraternas valsedel till EU-parlamentet.

Beslutet om att varje arbetstagare måste ha minst elva timmar sammanhängande ledighet per dygn har tagits av EU. Ett beslut som direkt påverkar svenska arbetsplatser – även i Sörmland.

undefined
Ann-Marie Eriksson, Sverigedemokraterna.

Arbetstidsdirektivet är omdiskuterat, inte minst i Ann-Marie Erikssons egen yrkesgrupp. SD menar att det bör vara upp till varje nation att styra sina arbetstider.

– Våra scheman på kommunal nivå ska inte få bestämmas av EU.

SD vill minska EU:s inflytande, men att göra en "swexit" – lämna – är inte heller lösningen.

– Vår största fråga handlar om att EU ska stärka sina yttre gränser för att motverka all form av illegal invandring till hela unionen.

Själv brinner Ann-Marie Eriksson lite extra för den svenska bilkulturen, som kan hotas. Enligt ett förslag från EU ska fordon med "betydande brister" vara tvungna att skrotas, vilket skulle kunna göra det omöjligt för bilentusiaster att ha ett reservdelsfordon.

undefined
Martina Hallström, Centerpartiet.

Centerpartiets EU-kandidat Martina Hallström från Ålberga har plats nummer 50 på valsedeln. Förutom sina politiska uppdrag i Region Sörmland och Nyköpings kommun driver hon ett vattenkraftverk.

Att jobba tillsammans och ha gemensamma spelregler ska prioriteras, tycker hon:

– Sopdirektivet till exempel, det har inte bara förändrats på lokal nivå utan också hjälpt andra länder med taktisk avfallshantering.

Enligt ett EU-direktiv som infördes vid årsskiftet ska biologiskt avfall återvinnas. Detta skulle, beroende på tolkningen av direktivet, kunna hota de svenska majbrasorna.

I fallet med majbrasorna menar Martina Hallström att myndigheterna har övertolkat direktiven, något som också skapar en negativ attityd mot EU.

– Vi brukar ha en tendens att skruva upp förslagen lite. I direktivet som kom från EU stod det aldrig att man inte skulle få elda i trädgården.

Eftersom EU-länderna verkar på samma marknad krävs gemensamma regelverk för att skapa lika villkor. Men vissa frågor måste anpassas efter de enskilda nationerna.

– Svenskt skogsbruk kan vi inte låta styras av EU-regleringar som utgår från länder som knappt har någon skog.

undefined
Lotta Johnsson Fornarve, Vänsterpartiet.
undefined
Patrik Renfors, Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet har två kandidater från SN-land, båda från Oxelösund: lokala gruppledaren Patrik Renfors och riksdagsledamoten Lotta Johnsson Fornarve, nummer 12 respektive 26 på partiets valsedel.

Lotta Johnsson Fornarve menar att EU är till för att lösa de problem som inte går att lösa på nationell nivå, bland annat klimatkrisen och arbetares säkerhet.

– Det ska inte vara någon skillnad på arbetare och arbetare, utan alla ska ha samma trygghet på jobbet. Kommer man till Sverige för att jobba ska det vara svenska kollektivavtal som gäller, säger hon.

Vad gäller klimatkrisen argumenterar hon och V för en massiv investering i bland annat järnvägar, elnät och klimatvänliga bostäder.

– Sverige har en jätteliten statsskuld, därför har vi råd att låna de pengarna.

I EU-valet 2019 röstade 55 procent av svenskarna, jämfört med 84,2 procent i riksdagsvalet 2022, alltså en låg siffra. Samtidigt var det det tredje EU-valet i rad med ett ökat svenskt deltagande. Snittet i unionen var 51 procent. 

Allt fler svenskar är för ett fortsatt medlemskap – vid den senaste mätningen 60 procent.

undefined
SN har satt ihop populära frågor i en tabell så du lätt ser vilka du håller med.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!