Fastighetsägaren Alette Sederholm påverkas i allra högsta grad.
Det säger Alette Sederholm, ägare av Ålberga gård, där kraftledningen bland annat ska dras fram. Hon tycker Vattenfall använder lagen oansvarigt och att bolaget vill att man som fastighetsägare ska tiga still.
– Vi har försökt få Vattenfall att flytta stolpar på vår fastighet för att kunna nyttja åkermark och skog, men utan respons, fortsätter Alette Sederholm.
Dessutom, säger hon, vill Vattenfall använda vägarna på fastigheten utan att precisera vilka och för hur länge.
Lantmännens riksförbund, LRF, och flera andra, är dessutom kritiska till hur fastighetsägare erbjuds så låg ersättning. LRF anser att elnätet som byggs ut görs "under hot om tvång och att intrångsersättningen, inte ger rimlig kompensation för den skada elledningen skapar för den enskilda markägaren".
LRF kräver att ersättningen höjs.
En annan fastighetsägare, Anders Eriksson i Stora Marsäng vid Buskhyttan, som var en av många som drev ärendet om kraftledning till domstol, har hittills valt att inte skriva på något avtal med Vattenfall.
– Jag fick erbjudande i höstas om att de ville ta mark till ledningen, men det skrev jag inte på, säger han.
Anders Eriksson är en av flera fastighetsägare som berörs av den nya kraftledningen.
Det har inte heller Alette Sederholm gjort.
Vattenfall har en bild av att många fastighetsägare tecknat avtal.
– Stor del av markägarna har skrivit på frivilliga markupplåtelseavtal. Där dessa inte finns pågår nu en ledningsrättsförrättning hos Lantmäteriet för att säkra markåtkomst via ledningsrätt, förklarar Carina Netterlind, pressekreterare hos Vattenfall.
Ledningsrätt är en lag för "den som för en ledning eller annan anordning vill utnyttja ett utrymme inom en fastighet få rätt till det", som det står i lagtexten. Det kan gälla kraftledning, kommunikationsledning.
Men frågan om ledningsrätt ska prövas. I det här fallet av Lantmäteriet, som oberoende part.
Nytt ställverk vid Tegeltorp för nya kraftledningen.
Den nya kraftledningen till SSAB Oxelösund, som ska bidra till att göra stålbolaget fossilfritt med en elektrifierad ljusbågsugn istället för masugn – som släpper ut mängder med koldioxid – har kantats av överklaganden och kritik mot Vattenfall.
Kritiken har bland annat bestått av bristfällig information och att ledningen borde grävas ner.
Men Vattenfall anser att en ledning i marken är oekonomiskt och gör det svårare att reparera eventuella skador.
Så sent som den 29 januari i år meddelade Mark- och miljööverdomstolen att man nekar prövningstillstånd, vilket innebar att Vattenfall kunde sätta igång.
Bland de första fastighetsägarna att teckna avtal var Oxelösunds kommun, som fick 750 000 kronor för att anlägga ny kraftledning på deras mark. Och där har arbetet med att fälla träd och iordningställa kraftledningsgata påbörjats.
Robert Rytkönen har fått i arbete att fälla träd i Oxelösund för nya kraftledningen.
Utmed Basttorp- och Mygghemsvägen fäller Robert Rytkönen träd med sin maskin. Han började arbetet i veckan.
– Här finns mycket blandad skog; björk, tall, gran. Det mesta tror jag går till flis och timmer, säger han.
Hur länge han ska arbeta här vet han inte. Han kommer från Uppsala och bor tillfälligt på hotell i Nyköping.
Utmed Basttorpsvägen iordningställs ny kraftledningsgata.
Ett stort ställverk har också upprättats vid Tegeltorp.
Vattenfall eldistribution räknar med att det tar 2,5 till tre år innan ledningen är byggd och i drift. SSAB har som plan att ljusbågsugnen ska vara i drift under 2026.
Den nya kraftledningen är sju mil lång och går från Hedenlunda i Flen via Björkvik, Ålberga och Buskhyttan till Oxelösund.