Ovisshet om hur elkrisen slår mot kommunerna

Både Trosa och Gnesta kommuner försöker förstå hur de kan drabbas av de skenande elpriserna – men ännu finns inga svar.

Kerstin Tibbling, produktionschef i Trosa kommun, utesluter inte elransonering som följd av energikrisen. Arkivbild.

Kerstin Tibbling, produktionschef i Trosa kommun, utesluter inte elransonering som följd av energikrisen. Arkivbild.

Foto: Magnus Grimstedt

Trosa2022-09-22 19:39

– Vi håller precis på nu att se över hur det ser ut, kartlägga vad är det vi måste förhålla oss till inför höst och vinter. Utifrån att det finns risk för elbrist. 

Det säger Kerstin Tibbling, produktionschef i Trosa kommun.

SN har bett både Trosa och Gnesta om prognoser över hur elkrisen kan drabba kommunerna, men ingen är ännu redo att gå ut med några siffror.

Liksom Trosa ska Gnesta "precis börja kolla på det," skriver ekonomichef Samir Sandberg.

Nyköpings kommun meddelade häromdagen att årets elkostnader där lär landa på 28 miljoner kronor, 40 procent högre än i fjol, och rusa än mer 2023.

undefined
John Carlsson (C), teknik- och servicenämndens ordförande i Trosa, ser behov av att energieffektivisera. Arkivbild.

Liknande situationer i Trosa och Gnesta skulle kunna innebära besparingskrav. Båda kommunerna har dock åtminstone delvis garderat sig med fasta priser i elhandelsavtal.

– Vi försöker sprida riskerna. Men ett väldigt ökat elpris kommer att påverka kommunen precis som privatpersoner såklart, säger John Carlsson, ordförande i Trosas teknik- och servicenämnd.

Att ingen av kommunerna helt fasat ut direktverkande eluppvärmning drabbar nu inte bara miljön utan även skattebetalarna.

– Vi ska delvis ändra på det när vi bygger demensplatser på Ängsgården, vartefter vi renoverar ska vi konvertera till annan uppvärmning, säger John Carlsson.

Gnestahem uppger först att man inte tror sig ha direktverkande elvärme kvar någonstans, men ändrar sig senare: Förskolan Ringleken och Dansutskolan värms med direktverkande el. Ändå planeras ingen omställning där.

– Ingen åtgärd är planerad till 100 procent nu, säger Conny Karlsson, förvaltningschef på Gnestahem.

Vad hindrar er?

– Egentligen inget, jag kan inte se varför vi inte gjort det mer än att vi har prioriterat annat, ishallen och badhuset och Frejaskolan där vi gjort massor.

Trosa kommun har en klimat- och energiplan som är drygt fyra år gammal. I Gnesta är motsvarande dokument daterat hösten 2008 – för snart 14 år sedan.

undefined
Anders Axelsson, kommunchef i Gnesta, lovar att prioritera att uppdatera den föråldrade klimat- och energiplanen, men kan inte lämna någon prognos för vare sig den eller för hur elpriserna kan påverka kommunens verksamheter.

– Jag vet att den är gammal. Absolut, det uppdraget har legat. Det är viktigt och prioriterat för oss inom förvaltningen att se till att det kommer fram, säger kommunchef Anders Axelsson som tillträdde för ett par år sedan.

När får kommuninvånarna aktuella klimat- och energiplaner, det är ju kris på båda områdena?

– Jag vill inte ge någon prognos i dagsläget, vi bereder ärendet och hur vi ska kunna organisera det. Men vi utreder externt stöd för det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!