Kvarlevor och järnåldersfynd där rondell ska byggas

Kvarlevor, keramik och en järnålderskniv –i "mint condition" enligt arkeolog Lars Norberg. Det är bara en del av alla fynd som gjorts i marken där en av de nya rondellerna i Vagnhärad ska byggas.

Arkeolog Lars Norberg förklarar hur gropen med stenar använts för att staga upp pålar till ett hus.

Arkeolog Lars Norberg förklarar hur gropen med stenar använts för att staga upp pålar till ett hus.

Foto: Lena Sellman

Vagnhärad2023-09-13 10:27

Projektet att bygga om 7 km från E4-avfarten i Vagnhärad fram till bostadsområdet Augustendal i Trosa är igång. En del i det förberedande arbetet är att göra arkeologiska utgrävningar på delar av den mark som ska tas i anspråk, bland annat för rondellerna som ska byggas i Vagnhärad.

Den senaste månaden har en grävskopa schaktat på kullen mitt emot infarten till Kalkbruksvägen i Vagnhärad. Bakom spakarna sitter Mattias Jädersten med det delikata uppdraget att hitta fornlämningar utan att köra sönder dem.

undefined
Mattias Jädersten rattar grävskopan med stor försiktighet.

– Nu håller vi sedan 1,5 vecka på med finliret. Jag upptäcker ofta lämningar när det blir någon form av förändring i marken, säger han.

Då rycker arkeolog Lars Norberg från Sörmlands arkeologiska AB och hans kollega in. Med hackor och finare verktyg mejslar de fram föremål från svunna tider, antagligen så långt tillbaka som järnåldern, som pågick år 1200 till 500 f Kr. Exakt ålder avgörs med C14-analys senare.

undefined
Fortfarande knivskarp, trots att den antagligen tillverkades på järnåldern för sisådär 2500 år sedan.

– Vi har grävt fram en stensatt grav, en jordbegravning med kvarlevor av en person och rätt många andra fina järnåldersfynd. Någon kniv, mycket vävtyngder från stående vävstolar och en hel del keramik och eldstäder.

Allt ska dokumenteras och en del sparas för eftervärlden eftersom den nya dragningen av väg 218 kommer att få en rondell precis där. Vagnhärad är ett ort med mängder av fornlämningar men allmännyttan med behovet av utbyggd infrastruktur och bebyggelse gör att de måste flyttas.

undefined
Allt som hittas ska dokumenteras och en del sparas till eftervärlden berättar arkeolog Lars Norberg.

– Varje sådan här pusselbit är en del i den stora berättelsen om Vagnhärad, eller Sörmland, eller Skandinavien om man så vill, konstaterar Lars Norberg.

På grund av den planerade Ostlänken kommer en stor del av marken längs sträckningen att undersökas av arkeologer.

Redan för ett par år sedan undersöktes marken i området av en annan firma. Men då öppnade de bara "titthål" på ställen där arkeologer av erfarenhet vet att det var attraktivt att bo på järn- eller stenåldern. 

– Generellt sett har Sörmland legat i slagskugga för Uppland, Västmanland och även Östergötland. Så det finns mycket att hämta hem här när det gäller arkeologi för det är ett centralt område. Det vi letar efter är huskonstruktioner, fynd som kan berätta om vad man har gjort på den här platsen. Men jag gissar att minst 50 procent av den boplats vi hittat här försvann när vägen drogs här första gången.

C14-metoden

C14-metoden är en radiometrisk dateringsmetod som utvecklades i slutet av 1940-talet av professor Willard Frank Libby. Libby fick Nobelpriset 1960 för denna upptäckt. Metoden ledde till en revolution inom arkeologin. Den gör det möjligt att datera fornlämningar och fossil innehållande organiskt material, vanligen träkol och ben, på ett sätt som man inte kunnat göra tidigare. Tekniken är tillförlitlig endast för material som varit levande för mindre än omkring 60 000 år sedan.

Källa: Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!