Sedan arbetet med att fylla kalkbrottet i Vagnhärad påbörjades har Conny Kolsjö byggt ljudvallar med sin grävmaskin så att boende runt om inte ska störas. Det har även byggts dammar och en våtmark, ett hus för fladdermössen samt vägar och uppsamlingsplatser för de som ska lämna schaktmassor.
– Jag letar efter bilder på hur det såg ut under verksamheten i brottet så jag vet vad det kan finnas att sanera. Men det har varit svårt, säger Conny Kolsjö.
Han har som uppgift att fylla igen två av de tre kalkbrotten i Vagnhärad. Det har inte förekommit brytning där sedan 70-talet, för många är kalkbrotten kanske mest kända som ett ställe man badat i, fast det varit förbjudet.
Det blev även omskrivet i början av 90-talet när en dykare hittades livlös 26 meter under ytan med en dykarkniv i bröstet. En händelse där en inledande misstanke om brott avskrevs efter utredning.
Dykklubben Lmdyk har tidigare haft tillstånd att anordna dykningar där, och på Youtube finns flera videor där dykare utforskar ett flygplan på kalkbrottets botten.
– Det är rekvisita från en filminspelning, berättar Conny Kolsjö.
Flygplanet får stanna i kalkbrottet när det snart börjar fyllas med lera och grus. Ägarna, Berges schakt och transport och Hans Andersson entreprenad fick tillstånd förra året. Sedan dess har Conny Kolsjö och hans kollegor förberett platsen för det stora projekt som snart påbörjas.
Platsen ska ta emot schaktmassor från olika byggprojekt som sorteras noggrant, för att sen tippas ner i kalkbrotten.
Våtmarken som anlagts kommer att hjälpa till att ta hand om vattnet som pumpas upp från kalkbrottet, och sedan användas för dagvattenrening i bostadsområdet som ska byggas på platsen.
Till hjälp har man två pumpstationer. Vattnet från kalkbrottet leds först till en slambädd (överst i bild), sedan till en biobädd (underst i bild). Därfrån till en våtmark, sedan via diken till Trosaån.
Man räknar med att projektet tar 15–20 år, det finansieras helt av tippavgifter från de som lämnar schaktmassor. När brottet är fyllt planeras en ny stadsdel med 600–900 bostäder i området. På själva brotten ska det inte byggas, där blir det skog och park.
– Vi behöver planera både för detta projekt och för framtidens byggnation. Det är ett väldigt kul projekt att vara med i, jag tycker om att skapa saker, säger Conny Kolsjö.
Samtidigt finns det inte direkt någon färdig manual för hur man fyller ett kalkbrott, och några delar av projektet blir utmanande.
Till en början finns det en plats på fast mark vid ett av brotten som man kan tippa lera från.
– Den platsen är snart full men när vi börjar tippa i det djupa vattnet så kommer vi kunna hålla på i flera år eftersom massorna flyter ut under ytan och strävar efter att bli plan botten, säger Conny Kolsjö.
För det större kalkbrottet krävs mer avancerade lösningar.
– Lera i vatten är lös, den kan skjuta iväg och ta med sig maskinerna, som vid ett skred. Jag tittar just nu på en metod från 1800-talet faktiskt som skulle kunna funka, ett linspel med skopa som drar ut massorna i vattnet utan att man behöver köra där. Man ska inte förringa de gamla teknikerna, säger Conny Kolsjö.
Enligt Conny Kolsjö kommer de flesta schaktmassorna från Stockholmsområdet. Och det kommer krävas en del. Vattnet i kalkbrottet är cirka 45 meter djupt, totalt blir det en fyllning på cirka 65 meter vid det högsta stället.