Efter den avslutande deltävlingen i Volvo Euro cup känner sig Peter Johansson lite sliten. Det blev en fjärdeplats i klassen, en andra i cupen och en total fjärdeplats i densamma.
– Efter 60 mils specialsträckor totalt känns det ändå ganska bra, säger han.
Tävlingen i Norge avgjordes på de snabbaste vägarna i år.
– Vi hade 100,8 km/h i snitt på hela tävlingen. En sträcka, sträcka tre som var 14 kilometer, där hade vi fyra chikaner (två tätt på varandra följande kurvor, reds. anm.) och en topphastighet på 170 km/h. Men det är välkända sträckor och många kända norska förare var på plats.
Rally Hedenmarken avgjordes fem mil söder om Lillehammer.
Målsättningen för SMK Nyköpingsföraren var att vinna tävlingen, för att på så sätt knipa andraplatsen i cupen, men det lyckades han alltså inte med.
– Jag fick stryk med 38 sekunder. Det kanske inte låter mycket på tio mil, men det är ändå sekunder jag måste ta in mot ett team som hittat 110-procentigt flow. Det är små detaljer, det kan vara att jag bromsat lite för tidigt in i en chikan, kommit in lite för sent i ett vägbyte. Det är småmissar man gör. Det blir tiondelar som blir sekunder till sist.
Peter Johansson och hans kartläsare Hasse Pettersson skulle egentligen tackat för sig redan förra året, men beslutade sig för att fortsätta en säsong till.
– Jag ska inte säga att jag blev övertalad, men när jag fick erbjudandet med Volvo Euro cup ville jag testa. Och vi har haft fantastiskt roligt. Det har varit roligt att få göra den här resan med teamet.
Vad ska du göra med all extra fritid nu?
– Jag har fyra barnbarn, som jag vill ta hand om mer. Jag har ett företag med tolv anställda. Vi har ett hus i Spanien som blivit eftersatt, vi har tomt hemma. Det här tar tid och så tycker jag att det blivit för dyrt. Det är inte försvarbart att fortsätta.
Varje deltävling i år har kostat 50 000 kronor, men då är inte alla olyckor med bilen inräknade.
– Vi har haft lite otur, ja. Driften och materialet har blivit dyrare än vi räknat med. Nu till Norge köpte jag bara sex däck, men till Danmark och Tyskland köpte vi slicks (däck utan spår, som man kör på asfalt med, reds. anm.). Men det är ett minne för livet att ha fått göra det här.