Det krävs en Lex Vrena för en bättre framtid

Hur bytet av järnvägsbro sker i Vrena - och de konsekvenser som följer under tiden - är inte bara ett lokalt problem. Det handlar också om hur staten använder sin makt gentemot enskilda och företag.
Hur bytet av järnvägsbro sker i Vrena - och de konsekvenser som följer under tiden - är inte bara ett lokalt problem. Det handlar också om hur staten använder sin makt gentemot enskilda och företag.

Staten måste ta större ansvar för skador som dess agerande medför för enskilda och företag.

Ledare 12 januari 2023 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I en demokrati finns en grundläggande avvägning mellan den makt som staten har att agera med och den rätt som medborgaren måste ha för att inte krossas av konsekvenserna. Med undantag för extrema fall är detta grunden i den mix av friheter, rättigheter och skyldigheter som vi bygger vår vardag på. 

Den enskildes rätt och makt blir ibland en andrahandsfråga när staten – som är styrd av demokratiskt folkvalda - bestämmer sig för att ett större samhällsbehov är viktigare än att skydda en enskild från uppenbart negativa konsekvenser. Vi ser det exempelvis när det ska dras järnvägar eller, minst lika aktuellt, när det behövs nya kraftledningar. 

Traditionellt sett har statens behov – den rådande makten – alltid kommit först, i alla lägen. I ett demokratiskt styrt, modernt samhälle ska makten ta stor hänsyn till konsekvenserna för den som drabbas negativt. Att hitta andra lösningar, att minimera påverkan där det går eller se till att den som får betala ett högt pris också får en rimlig ersättning för de skador som följer. På den punkten finns mycket kvar att göra.

 

Vi ser det i intressekonflikterna runt kraftledningen mellan Hedenlunda i Flens kommun och SSAB i Oxelösund. Vi ser det också tydligt nog i bytet av järnvägsbro  i Vrena. Bron är den enda funktionella fordonspassagen mellan två delar av tätorten. Vattenlandskapet bidrar till de knepiga förutsättningarna. Omvägen som blir följden av en avstängd bro under ett år, handlar om mil för den som åker bil. Det är pinsamt att det kan bli så stora negativa effekter – under nästan ett helt år – med en järnväg som trafikeras så lite som TGOJ-banan. Inte ens Nyköpings kommuns försök att få en vettigare dialog och en bättre lösning har nått någonvart. Symboliken i begreppet den lilla människan bekräftas. Det är ett samhällsproblem. 

 

undefined
I höstas hölls ett välbesökt öppet hus om brobytet. Det var i Vrena Folkets hus, som ligger på den sida av samhället med angränsande landsbygd som drabbas hårdast.

Bron måste bytas, men hur det görs behöver få framtida konsekvenser. Vi har på ledarplats kritiserat hur Trafikverket har agerat – och trots alla protester inte visat något intresse av att ändra på. Trafikverkets skyldighet att ta hänsyn till drabbade medborgare är uppenbart för svag, med den folkvalda maktens goda öga. 

Vi har bytt regering, från Socialdemokraterna till att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna styr med Sverigedemokraternas dubbelkommando, men intresset för det som drabbar Vrenaborna är lika begränsat. Senast synliggjort i en hövlig riksdagsdialog mellan ansvarig minister Andreas Carlson (KD) och Martina Johansson (C). Att förutsätta att verket tar ett ansvar räcker inte när det som sker är något annat. Ett enskilt fall är ingen ursäkt att stå passiv.

 

Landsbygderna behöver sina företag minst lika mycket som städerna. I SN berättar företaget Vrena Grönt om de problem som det årslånga avstängningen av bron ger för företagets del. I alla andra sammanhang bedyrar ju våra folkvalda hur viktigt det är med företagande, tillväxt och arbetstillfällen. Därför behövs en Lex Vrena. Staten måste ha en större skyldighet än i dag att minimera eller kompensera för stora negativa konsekvenser av åtgärder, som exempelvis Trafikverket eller statliga kraftledningsbolag som Vattenfall behöver ta till. 

Där samhällsintresset väger tyngst ska det inte bara vara att köra över folk och företag.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa