"En lång väg kvar att vandra men ett steg i rätt riktning", säger kommunstyrelsen ordförande Linda Lundin (S).
Stämningen vid Visbohammarsvägen är det inget fel på. När pressträffen inom vattenskyddsområdet går av stapeln är vädret strålande. Under skuggan av Gnesta vattenverk står kommunalråden Linda Lundin (S) och Anna Ekström (M), kommunchefen Anders Axelsson och VA-chefen Niklas Spetz. Bredvid dem står kommunikatören Linda Häntak och håller uppsikt.
Kommunen visar bilder på hur Gnestas nya vattenverk kanske kommer att se ut. Anläggningen där Klämmingens sjövatten ska förberedas för centrala Gnestas dricksvattenkranar.
– Markentreprenader kommer påbörjas relativt snart och innan bygglovsansökan blir offentlig vill vi visa upp de här illustrationerna själva, förklarar Niklas Spetz.
För dagen är även Peter Asteberg på plats – frälsaren från Öland som sedan 2021 leder arbetet med Gnestas nya vattenförsörjning. Det är han som håller i bilderna.
– Den höga byggnaden är en filterhall. Där sker själva vattenreningen med kontinuerlig sandfiltrering som efterliknar grundvattenförhållanden. Sedan kommer ett gäng kolfilter som tar lukt och smak, och ett kemikalierum, förklarar han.
"Det finns en enorm potential i Gnesta som vi inte kan utveckla. Det är många som väntar på att på att vi ska kunna erbjuda människor och nybyggnationer", säger Gnestas avgående kommunchef Anders Axelsson.
Dricksvattenreservoaren på 2 000 kubikmeter håller tätortstörsten stången i ett dygn. I den har det nya vattnet mixats med det gamla. Om allt går som det ska kommer framtidens kranvattenglas innehålla 75 procent ytvatten ur Klämmingen och 25 procent grundvatten ur den befintliga täkten.
– Det är blandningen som ger det fräschaste vattnet. Men skulle det hända något med den ena vattentäkten kan vi koppla på den andra. Det är positivt för medborgarna och en möjlighet som inte alla kommuner har, säger kommunalråd Anna Ekström (M).
När hon nådde den kommunpolitiska toppen 2019 var vattenförsörjningen för Gnesta tätort sedan länge högsta prioritet.
– Från början handlade frågan mest om vattnets kvalité, berättar hon.
"Den här frågan var högst på dagordningen redan när jag började som kommunalråd", säger Anna Ekström (M).
Att vattnet smakade dåligt och förkortade hushållsapparaternas livslängd var det första som kommuninvånarna märkte av innan orsaken blev uppenbar.
Det beror på att vattentäkten hade överanvänts, förklarar VA-chefen Niklas Spetz.
– Grundvattentäkter har en begränsad livslängd. Är vattennivåerna låga för länge blir vattnet salt och aggressivt, säger han.
Men idag handlar frågan om mer än smakupplevelsen. Under sommaren 2018 var bevattningsförbudet i Gnesta tätort inget unikt – problemet är att det fortfarande gäller sex år senare.
– Grundvattenivåerna återhämtade sig aldrig efter 2018 och efter torkan 2022 har läget försämrats avsevärt, säger Niklas Spetz.
"Det är nu vi börjar se lite resultat. Det känns superspännande att säkra vattenförsörjningen för hela orten och kunna leverera en bra produkt på sikt", säger Niklas Spetz, VA-chef i Gnesta kommun.
Förra året satte Länsstyrelsen definitivt stopp för allt vad bostadsbyggande heter i centralorten – vilket innebär att Gnesta kommun inte växer lika mycket som den skulle behöva – medan dagens invånare åldras rappt.
– Det står 11 000 personer i Gnestahems bostadskö. Så många bor inte på orten idag. Men på grund av vattenproblematiken har vi inte kunnat anta några byggplaner. Det betyder färre invånare och minskade skatteintäkter, vilket ger mindre pengar och sämre välfärd för oss alla, säger kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S).
Vad det nya vattenverket kommer kosta går kommunen inte ut med.
– Det känns i plånboken, men är en viktig investering, säger Anna Ekström.
Vattenreservoaren vid det nya vattenverket rymmer 2000 kubikmeter rent dricksvattnet: "Det motsvarar ett dygns förbrukning idag och ett halvt dygns förbrukningen i framtiden", säger Peter Asteberg, projektledare för Gnestas nya vattenförsörjning.
Det nya vattenverket har placerats på samma plats som det nuvarande, mellan Visbohammarsvägen och järnvägen.
Innan det blir aktuellt måste mark- och miljödomstolen godkänna det planerade uttaget ur Klämmingen – när detta sker vågar ingen satsa pengar på.
– Målsättning 2026 är körd – förhoppningarna om 2027 är levande. Tillståndsansökan om att hämta vatten från Klämmingen är den kritiska linjen. Vi är fortfarande inte riktigt i mål, säger Peter Asteberg.
Det var strålande väder när kommunen bjöd in till pressträff vid Gnestas vattenverk under torsdagen 15 maj.
Ansökningsblanketten för nya vattentäkter är omfattande – efter åtta års utredningar och förberedelser trodde nog kommunstyrelsen att handlingarna var redo för posten. Tre dagar innan pressträffen blev den förhoppningen grusad.
– Ansökan kommer inte lämnas innan sommaren som tänkt, men förhoppningsvis framåt hösten, säger Peter Asteberg.
Det planerade uttaget ur Klämmingen, på maximalt 6500 kubikmeter om dygnet, medför en stor miljöpåverkan enligt ett färskt och möjligen oväntat beslut från Länsstyrelsen i Stockholm. Under juni behöver därför ett nytt och djupgående samråd genomföras.
– Att något skulle komma upp som stjälper hela projektet är otroligt. Men det går aldrig att lova någonting. Det är två länsstyrelser inblandade och många andra som ska tycka till, säger Peter Asteberg.