Svaret på giftproverna har kommit – det händer nu

Efter larm om potentiellt miljö- och hälsoskadliga gifter i vattnet från en gammal deponi och i grundvattnet, tog Gnesta kommun prover vid ett antal privata brunnar. Nu har svaren kommit.

Arbetet med att avveckla soptippen i Käxle har pågått i 20 år. Om miljögiftet kommer från själva avfallet eller massorna som lagts ovanpå vet man inte.

Arbetet med att avveckla soptippen i Käxle har pågått i 20 år. Om miljögiftet kommer från själva avfallet eller massorna som lagts ovanpå vet man inte.

Foto: Gnesta kommun

Gnesta2024-02-22 18:18

Under slutet av förra veckan var Gnesta kommuns tjänstemän ute och samlade in vattenprover från ett tjugotal fastigheter i Stjärnhov, där förhöjda halter av det miljöfarliga ämnet PFAS tidigare upptäckts i grundvattnet under avfallsdeponin i Käxle.  

I grundvattnet vid deponin var nivåerna av PFAS-4 upp till 45 gånger högre än Livsmedelsverkets riktvärde på 4 nanogram per liter. I deponins avrinningsdike var nivåerna av PFAS-21, med ett riktvärde på 100 nanogram per liter, upp till tio gånger för högt.

Men provsvaren som kommunen publicerade på torsdagen visar på låga halter av PFAS, i alla närliggande brunnar som undersökts. 

– Vi är glada för resultatet som visar att det inte är någon fara för de boende i området, säger kommunens renhållningschef Jonas Ek som berättar att alla hushåll nu har fått besked om att deras PFAS-nivåer är säkra.

Enligt informationen som kommunen gick ut med förra veckan var det ofarligt att duscha, diska och tvätta med vattnet – men berörda som kände sig oroliga kunde hämta dricksvatten ur en vattentank vid Käxlevägen. Den kommer nu att plockas bort.

Enligt Jonas Ek är det oklart om den någonsin användes. 

– Ingen har sagt det uttryckligen, det har varit en lugn och sansad ton under hela resan. Men det känns ändå som att vi agerade rätt. Man vill inte chansa i sådana lägen. Folk är nöjda över att vi tagit det här vidare, säger han.  

undefined
"Det har sett väldigt bra ut tack och lov", säger kommunens renhållningschef Jonas Ek.

Soptippen i Käxle användes under 50- och 60-talen till hushållsavfall och var öppen för grovsopor fram till mitten av 70-talet. När den stängdes 2004 användes den enbart till att kasta trädgårdsavfall. Var de höga PFAS-halterna vid deponin kommer ifrån är ännu inte klarlagt.  

– Det är svårt att förutse hur väl man kommer få fram sådana uppgifter, men det spelar ingen större roll vart det kommer ifrån, säger Jonas Ek.  

Provresultat från de enskilda brunnarna varierar mellan 0,2 nanogram och 0,7 nanogram per liter. Kommunen kommer nu utreda hur PFAS sprider sig i området och ta fram en uppdaterad kontrollplan för deponin, vars tätskikt också ska undersökas.

– Vi vill få klart för oss hur vattnet tar sig fram, men vi ser ingen risk för någon större spridning, säger Jonas Ek.       

undefined
En uppdaterad kontrollplan för deponin i Käxle ska tas fram och deponins tätskikt ska undersökas för att se om det krävs några åtgärder.
PFAS

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. 

Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.

PFAS kan orsaka cancer, hormonstörningar och ge effekter på immunförsvaret, sa professor Christina Rudén tidigare till SN.

Källa: Kemikalieinspektionen

Karta: Avfallsdeponi
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!