"Det har varit ren terror". I februari träffade tidningen den barnfamilj som tvingades gå 150 meter genom skogen när en tomtägare spärrade av vägen och polisen stod handfallen.
– Jag vågar inte egentligen bli glad. Vi har haft motvind hela tiden. Men det känns aningen bra nu.
Det säger en bybo till SN, hen vill vara anonym med anledning av de trakasserier flera av byborna utsatts för.
Den 27 oktober kom beslutet från Lantmäteriet, som hushållen längs vägen väntat på. Och det blev som de önskade: Vägsnutten som förbinder deras fastigheter med landsvägen går bra att använda i framtiden, precis som det varit de senaste 60-80 åren.
"Sammantaget gör lantmäteriet således bedömningen att det inte föreligger något hinder mot att inrätta gemensamhetsanläggning för den befintliga vägen", skriver lantmätaren Richard Edenhofer på sidan 30 i det 49-sidiga dokumentet.
Vägtvisten, som drivit en bybo från sitt hem och tvingat en familj med barn att gå 150 meter genom skogen för att nå bilen, är lika svår som märklig. Den seglade upp för drygt ett år sedan när en familj, som 2011 köpt en obebyggd tomt nere vid landsvägen, sökte bygglov för två garage.
De fastboende, knappt 100 meter in längs vägen, skickade invändningar till bygglovshandläggaren. Tomtägaren svarade med ett brev där det stod att missnöjda grannar kunde "slå (sina) huvuden på bergen som finns åt höger och vänster sida".
Efter att ha avvisats av polis när hen med en lastpall försökte hindra motortrafik på platsen, lät tomtägaren i februari i år montera en vägbom. Därmed stoppades de sex andra fastighetsägarna från att nå sina hem med fordon. Bestörtning utbröt hos de tre permanentboende hushållen.
– Det är helt sjukt. Vi kommer inte till och från våra fastigheter. Vi har ingen renhållning längre, sade en av de boende till SN.
Hushållen sökte akut hjälp från alla instanser de kunde komma på. Men polis och kommun hänvisade till att ärendet måste skötas civilrättsligt, och det kunde ta tid.
Det visade sig att vägen låg på den lilla tomten, och att några servitut inte kunde hittas – dokument som i normala fall ger fastigheter de rättigheter de behöver för att fungera.
Bommen bröts upp flera gånger, varpå tomtägaren försökte leja in firmor för att gräva av vägen – något som rent rättsligt inte tycktes förbjudet.
Under februari månad var vägen avstängd, därefter lät tomtägaren gräva av den. Men då återställde någon vägen och stal bommen. Arkivbild.
– Man blir ju knäpp. Min sambo har varit förstörd. Vi bär barnen genom skogen. En boende har dragit härifrån, sade en förtvivlad bybo den 14 februari.
På platsen rådde vid flera tillfällen en spänd stämning, när den ensamma tomtägaren riktade anklagelser mot byborna och filmade dem, varpå de svarade med samma mynt. Vid ett tillfälle anlände en närboende hertig och påstod att bommen stod på hans mark, något som visade sig inte stämma.
– Det här är en säkerhetsrisk. Gräver du av här kommer inte brandbilen in, ambulansen inte heller, därför kommer jag inte gräva av, utbrast i början av mars en inhyrd grävmaskinist, avbröt sitt arbete och bad de församlade boende om ursäkt.
Den 25 mars grävde till slut en firma av vägen, men redan dagarna efter återställdes vägen och bommen forslades bort, av okända personer.
Problemen för de boende var dock långtifrån slut – mitt i dramatiken beviljade kommunen bygglovet. Tomtägarna förklarade att de skulle bygga bostadshus och därför behöva schakta bort vägen.
– Vi har att ta ställning till ett byggnadslov, ingenting annat, kommenterade samhällsbyggnadsnämndens Sibylle Ekengren (M) efter bybornas kritik mot kommunen.
Sarah Kinberg (L) reserverade sig först ensam mot beslutet men ändrade sig sedan.
Flera hätska situationer uppstod på platsen under våren. Tomtägaren försökte få olika grävfirmor att schakta bort vägen, men bybor och grannar protesterade.
Bybor tvingades också till förhör hos socialtjänsten på grund av falska orosanmälningar, där anmälaren identifierade sig själv som tomtägare i vägtvisten.
Byborna försökte få tingsrätt och lantmäteri att snabbt bekräfta deras rätt till utfart, men processerna drog ut på tiden när tomtägaren lyckades engagera ett mycket kvalificerat ombud – Lundajuristen Monica Nebelius Lüning, före detta domare och rättschef hos polisen.
Både hon och tomtägaren har konsekvent avböjt att svara på SN:s frågor.
Även om byborna kunnat använda vägen har de ofta inte vågat, berättar de. Gäster och barnkalas har avbokats på grund av risken att utfarten när som helst ska spärras av igen – utan att ens polisen kan ingripa.
– Det är som att livet varit på vänt den här tiden, säger en bybo.
För en månad sedan, precis innan lantmätaren Richard Edenhofer skulle fatta sitt beslut, anklagade tomtägarna honom för jäv. Därmed fördröjdes bybornas limbo ytterligare, men något jäv kunde inte påvisas och i torsdags kom beslutet: Vägen konfiskeras från tomtägarna och överlåts till en gemensamhetsanläggning för alla sju fastigheternas bästa.
Byborna ska betala tomtägarna 144 000 kronor för marken – betydligt mindre än de 326 miljoner kronor som en av tomtägarna begärt för sin andel. Så snart 30 000 kronor i förskott erlagts har alla formell rätt att använda vägen igen. I beslutet står specifikt att enskilda fastighetsägare inte får bomma för vägen.
Situationen har inneburit en "mycket stor olägenhet" för de permanentboende, konstaterar lantmätaren, och anmärker att de potentiella konsekvenserna av att brandkår och ambulans hindras "behöver knappast kommenteras".
Men lantmäteriet riktar också kritik mot Gnesta kommun, vars lov till garagebygge alldeles i vägens slänt stört lantmäteriförrättningen, tvärtemot vad kommunen påstått.
"Det är uppenbart" skriver myndigheten, "att gemensamhetsanläggning för väg egentligen konkurrerar om samma utrymme som en byggnad som ska uppföras i körbanekant."
– Det är djupt olyckligt. Jag har gett förvaltningen i uppdrag att titta på detta, säger kommunalråd Anna Ekström (M).
Borde du själv gjort något annorlunda?
– Det finns alltid anledning att vara självkritisk. Vi har försökt ombesörja ett så gott beslutsunderlag som möjligt.
– Vi har ställt frågor och fått svaret att bygglovsprocessen helt säkert inte skulle påverka. Det är samma tolkning som länsstyrelsen gjorde.
Det mildrar dock inte ilskan hos en av byborna.
– Jag blir ju arg. Det är ren terror vi varit utsatta för. Kommunen säger att de gjort allt. Och så ser man här att 'nä men det har ni fan inte gjort'!
– Det är vidrigt att kommunen får ta beslut och sedan bara 'oj'. När det är så jävla många larmklockor som ringer. Varför åker man inte ut på plats?
Lantmäteriets beslut gäller även om det överklagas.
I förra veckan lämnade tomtägarnas ombud Monica Nebelius Lüning, från juristbyrån Ludvig, sitt uppdrag.